Terrorism.html

dolar amerykański(USD): 3,0214



Förstörelse efter terrorattacken mot World Trade Center i New York den 11 september 2001. Attacken organiserades av en al-Qaida-cell och utgör världshistoriens värsta terrordåd med nära 3000 döda och 6200 skadade.

Terrorism (från latin terror 'rädsla, fruktan')^[1] avser det systematiska användandet av våld eller förstörelse, särskilt mot civila mål, för att med hjälp av rädsla tvinga fram politiska eller andra typer av förändringar. Begreppet härstammar från Jakobinernas skräckvälde regime de la terreur, under franska revolutionen i slutet på 1700-talet.^[2][1][3]

Internationellt etablerade definitioner av terrorism inkluderar endast de handlingar som har som syfte att skapa skräck, vilka utförs för att uppnå ett ideologiskt mål och som har en uppsåtlig inriktning att bortse från civila personers säkerhet. Därmed kontrasteras terrorism mot enskilda våldsdåd och mot krigshandlingar. Vissa definitioner inkluderar dock olagliga handlingar gällande våld och krig.

Terrorism har använts av en bred skara politiska organisationer för att genomdriva sina mål; både högerinriktade och vänsterinriktade politiska partier liksom religiösa, nationalistiska, revolutionära grupper samt regeringar.^[4] Terrorhandlingar är kriminaliserade på multipla nivåer i nästan alla länder i världen och betraktas som ett av de grövsta brotten som kan begås. Terrorism refererar till ett fenomen som inkluderar den faktiska aktionen, liksom de ansvariga och deras motiv. En person som praktiserar terrorism kallas för terrorist.

redigera Definitioner

Jakobinernas skräckvälde under franska revolutionen gav upphov till termen terrorism.

Det finns en rad olika definitioner för begreppet terrorism. Ingen definition har lyckats bli universell och accepterad av alla.^[5] Begreppet är starkt politiskt och känslomässigt laddat^[6] vilket ökar svårigheten att ge begreppet en precis definition. Studier har visat att det finns över 100 definitioner med ett flertal olika element^[5] liksom att begreppet är omstritt och politiskt kontroversiellt.^[7] Konceptet är i sig kontroversiellt eftersom det ofta används av stater för att avlegitimera politiska motståndare, och därmed legitimera statens eget användande av våld mot dessa motståndare. Under 70- och 80-talet försökte FN att definiera begreppet men misslyckades då det rådde delade meningar hos de olika medlemsländerna främst vad gäller användandet av våld för självständighet.^[8] Enligt terroristexperten Walter Laqueur är det enda som förenar de olika definitionerna att de inkluderar våld och hot om våld.^[5] Då det råder delade meningar om begreppet har vissa nyhetskanaler däribland Reuters valt att undvika ordet 'terrorist' i sina nyhetsrapporteringar.^[9][10]

Det finns dock en rad definitioner som används mycket brett och som har stora likheter. En definition som har skapats i en antiterror-resolution från FNs Generalförsamling lyder:^[11]

En minimal definition som föreslagits av terrorexperten A. P. Schmid inom FNs arbete mot terrorism lyder: "Act of Terrorism = Peacetime Equivalent of War Crime."^[12] FNs organ för brottsbekämpning anger även en lång akademisk konsensus-definition som tagits fram av A. P. Schmid och A. J. Jongman:^[12][13]

Filosofen och terrorexperten Igor Primoratz gör följande definition:^[14]

Inom EU används en definition som tillkommit med de nya direktiven om lagar mot terroristbrott. Den svenska lagen om terroristbrott använder samma definition. Enligt denna definition är terrorism en gärning som allvarligt kan skada en stat eller mellanstatlig organisation om gärningen syftade till att:

1. Skapa fruktan hos en befolkning eller befolkningsgrupp,
2. Tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd, eller
3. Destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer.^[15]

redigera Historik

Den assasinska fästningen Alamut.

De judiska Seloterna brukar utnämnas till historiens första terrorister. Vid tiden för Kristi födelse kämpade de mot det romerska imperiets ockupation. En annan tidig form av terrorism var grupper av assassiner, en muslimsk shiitisk sekt under 1100- och 1200-talet med fästen runt om i Mellanöstern. Assassinerna använde lönnmordet som vapen, deras medlemmar skickades ut i små grupper som tog livet på befälhavarna i de armeer som hotade deras fästen.

Begreppet terrorism myntades först i slutet på 1700-talet i samband med franska revolutionen och jakobinernas skräckregim regime de la terreur. Maximilien de Robespierre var en av jakobinernas ledare och han menade att försvaret av revolutionens höga ideal mot dess yttre och inre fiender krävde terrorn. Då ordet terrorism infördes i Academie Française 1798 var det som något förknippat med det statliga skräckvälde som följde på den franska revolutionen.

Under 1800-talet förknippades terrorismen först med små oppositionella grupper som använde våld för att uppnå sina politiska mål. De flitigaste terroristerna under perioden var anarkister, vilka mördade såväl ryska tsarer som amerikanska presidenter. Våldet var då framför allt riktat mot politiker och andra ledare. Medlemmarna i den ryska revolutionära gruppen Narodnaja Volja (Folkets vilja) använde stolt ordet terrorism. De ansåg att tsaren och det dåvarande politiska systemet var omoraliskt och att det var berättigat att använda våld mot regimen.^[16] År 1881 mördade medlemmar ur Narodnaja Volja tsar Alexander II, men de misslyckades med att starta den revolution de drömde om. Gruppens metoder kom dock att inspirera andra som hoppades att det skulle vara möjligt att förändra de politiska villkoren med radikala metoder. En av dessa var den serbiske studenten Gavrilo Princip som ingick i den serbiska nationalistiska gruppen Svarta handen. I juni 1914 mördade han Österrike-Ungerns tronföljaren Franz Ferdinand vilket utlöste första världskriget.^[16]

Under andra världskriget verkade framgångsrika statsstödda terrorgrupper vilka var de många gerillor, partisangrupper och motståndsrörelser som organiserades och utrustades av de allierade. Den brittiska Special Operations Executive utvecklade många av de taktiker och tekniker som används av terroristgrupper idag.^[17] Motståndsrörelserna utvecklades efter kriget till nationalistiska terroristgrupper eller gerillor som verkade för avkolonisering. Under det kalla kriget använde sig båda sidor av terroristgrupper för att kriga via mellanhänder. Ett exempel är hur CIA medverkade till att bygga upp flera av dagens islamiska terrorgrupper genom träning i Afghanistan.^[18]

En variant av terrorism som tillkom under 1960-talet var flygplanskapningar. År 1969 utgjorde kapningarna nära 50 % av alla internationella terrorattacker det året, enligt en terrordatabas. Under 1973 installerades metalldetektorer på flygplatserna, och några år senare hade antalet kapningar minskat med över 90 %.^[19] Under 1970-talet blev terrorismen en vardagsvara i Västeuropa genom tyska Röda armé-fraktionen (Baader-Meinhof-ligan), IRA, ETA och Röda brigaderna. Grupper som PLO och PKK var aktiva i Mellanöstern. Blodig statsterrorism användes av Kambodja och Iran och många länder i Afrika, Mellanöstern och Sydamerika har varit drabbade av terror både från staten och enskilda terrorgrupper. Israel och Palestina är sedan den tiden drabbat av återkommande terrorism och statsterrorism. Den första större självmordsattacken i modern tid var bombningen av den Irakiska ambassaden i Beirut 1981.^[18]

redigera Samtida terrorism

En minskning av den internationella terrorismen inträffade under åren för de Östeuropeiska kommunistregimernas fall, men samtidigt växte den internationella islamistiska terrorismen. Mot mitten av nittiotalet hade antalet dödade per år ökat till fler än någonsin tidigare. I det samtida Europa har bland annat Irländska republikanska armén (IRA) i Storbritannien och Nordirland samt Baskiska separatiströrelsen (ETA) i Spanien fortsatt sin politiska kamp med hjälp av terrorism. Även attentat utförda av religiösa sekter, till exempel japanska Aum shinrikyo som spred saringas i Tokyos tunnelbanesystem 20 mars 1995, räknas i normalfallet som terrordåd. Detta även om det politiska syftet varit något oklart. Efter en ny minskning i terrorns omfattning mot slutet av 1990-talet,^[19] inträffade angreppen den 11 september 2001 i nordöstra USA. Attacken är historiens allvarligaste terroristdåd liksom det mest mediala och uppmärksammade. Fyra passagerarflygplan kapades, varav två flögs rakt in i World Trade Center i New York och ett flögs in i Pentagon. Nära 3 000 människor dog, 6 200 skadades och flygplan, byggnader, statsdelar och infrastruktur förstördes till värden av många miljarder dollar. Terroristerna var islamister och en majoritet av kaparna var saudiarabiska medborgare. Gruppen leddes av Mohammed Atta. Usama bin Ladin och hans terroristnätverk al-Qaida har tagit på sig det ultimata ansvaret för dådet.

Efter terrorattackerna den 11 september 2001 inledde USA kriget mot terrorismen. Kriget riktar sig mot terrororganisationer och stater som USA anser stödjer terrorism. Inom EU hade man sedan tidigare enats om den Europeiska konventionen om undertryckande av terrorism (1977) och TREVI-systemet (1976)^[20] för samarbete mellan europeiska länder. Numera definieras samverkan mot terrorismen genom den tredje pelaren i Maastrichtfördraget (1992). Ett annat steg för samverkan mot terrorismen var Tokyo-konferensen (1986) som hade som mål att få med Sovjetunionen i det internationella samarbetet mot terrorismen. Åren efter 2001 har samarbetet mot terrorismen intensifierats avsevärt och en rad åtgärder, många som tidigare ansågs otänkbara, har införts. De senaste åren har en rad terrorangrepp drabbat världen, trots åtgärderna. Städer som London, Moskva och Madrid har drabbats av mycket allvarliga attacker. Områden och länder som Bali, Indien, Tjetjenien och Irak är särskilt utsatta.

redigera Indelningar

Blommor där tre polismän sköts ihjäl under terrorangreppen i Bombay i november 2008. Indien är det land som drabbas av flest terrordåd varje år.

Terrorism kan indelas på olika sätt. En vanlig indelningsgrund utgår från metoden. Då talar man om terroristkategorier som självmordsbombare och flygplanskapare. På senare tid har det även diskuterats om informationskrigsföring (från engelskans information warfare) skulle vara en terrorinriktning. Även det antyder en indelning som utgår från metoden. Vanligast är dock en indelning utgår från räckvidd och terroristorganisationens förhållande till staten. En indelning då är kategorierna inhemsk terrorism, internationell terrorism och statsterrorism.

redigera Efter räckvidd och statsmotsättning

• Inhemsk terrorism

Terroraktioner som verkar inom de nationella gränserna. Uppstår vanligen på grund av politiska, sociala och etniska konflikter. Identiteter och territorium spelar stor roll, liksom statlig repression. Exempel på organisationer kan vara GAM, RAF, ETA och andra.

• Internationell terrorism

Terroraktioner eller terrororganisering som verkar över de nationella gränserna. Den här typen av terrorism har ökat kraftigt under de senare decennierna. Uppstår på grund av nationalistiska territoralkonflikter eller ideologisk och religiös övertygelse. Identiteter och internationella konflikter spelar stor roll. En omfattande forskning har visat att faktorer som social och ekonomisk ojämlikhet och låg utbildning saknar samband med internationell terrorism. Exempel på organisationer är Al-Qaida och IRA.

• Statsterrorism

Huvudartikel: Statsterrorism

Statsterrorism är en term som avser terrorism som styrs eller har sitt ursprung från en statsledning, det vill säga när en stats regering arrangerar terroristdåd eller stödjer terroristgrupper verksamma mot den egna eller andra länders befolkningar. Också om termen normalt används om terrorhandlingar skilda från egentligt krig, passar många aktioner inom krigföring allmänt in på terrorismdefinitionen. Exempelvis de tyska reaktionerna på angrepp från motståndsrörelser under andra världskriget, som exempelvis kunde innebära avrättningar av slumpvis valda civila, är terrorism om man inte enkom undantar sådant från definitionen. Stater som ofta anklagas för statsterrorism inkluderar Colombia, Iran, Israel och USA.

redigera Efter ideologi

En annan vanlig typologi utgår från den grundläggande ideologin eller motivationen: nationalistisk terrorism, religiös terrorism, etnisk terrorism, högerterrorism (högerextremism), vänsterterrorism (vänsterextremism), anarkistisk terrorism eller liberal terrorism (Robespierres "skräckvälde" 1793).

redigera Efter aggressionsivå

Statsvetaren Robert Pape delar in terrorism efter dess effekt och aggressionsnivå:^[22]

• Demonstrativ terrorism är sådan terrorism som främst är ägnad åt att få uppmärksamhet. Aktionerna kan vara kidnappningar, flygplanskapningar och explosioner som man har varnat för på förhand. I dessa fall underviker terroristerna ofta allvarligt skador och grövre våld i syfte att inte få opinionen emot sig.
• Destruktiv terrorism är mer aggressiv och har ett starkare tvingande element. Destruktiva terrorister försöker orsaka verkliga skador på målgruppen och bryr sig i mindre grad om att de förlorar sympatier på grund av våld och dödande.
• Självmordsterrorism är den mest aggressiva formen av terrorism. Där tas den tvingande våldsnivån så högt att terroristen riskerar att förlora i stöd även inom den egna närgruppen. Självmordsterrorister dödar sig själva med syfte att döda så många andra som möjligt.

redigera Orsaker

Som ett komplext samhällsfenomen finns det en rad orsaker till terrorism. För tillfället pågår en omfattande forskning inom flera olika samhällsvetenskapliga fält om terrorismens orsaker.

redigera Ideologi och religion

En viktig orsak till terrorism är ideologisk övertygelse. Själva idégrunden kan skilja sig starkt, ofta är den politisk eller religiös. Grupper som motiverats av vänsterideologi inkluderar Röda brigaderna, Farc och 17 November. Grupper som motiverats av högerideologi är något färre och inkluderar Bozkurtlar och Combat 18. En mycket stor andel av dagens terrorism utförs av islamiska grupper. Minst 170 terrorgrupper med islamska motiv har identifierats.^[23] Världens största och mest uppmärksammade terrornätverk är det islamistiska Al-Qaida. Dess ledare Usama bin Ladin motiverar sina aktioner med texter från Koranen. Andra islamiskt motiverade grupper är Hizbollah och Ansar al-Islam, Jemaah Islamiya och al-Aqsa Martyrernas Brigader. Även kristna grupper har använt terrorliknande metoder, till exempel Herrens motståndsarmé.

Forskning om religiös tro visar att den kan hjälpa till att få individer att samarbeta i grupp och med att motivera handling, problem som delas av alla terroristgrupper. Vissa samtida forskare menar att en evolutionär syn på religion kan förklara hur dagens terrorism utvecklas. Terrorister använder komplicerade religiösa ritualer för att associera känslor med heliga symboler och signalera gruppens gemensamma vilja till uppoffring. Dessa heliga symboler är emotionellt framkallande och starkt motiverande. De skapar solidaritet och tillit inom gruppen. Religiösa föreställningar, inklusive utlovade belöningar efter döden, tjänar till att underlätta samarbete genom att förändra bedömningen av nyttan med negativa, kostsamma handlingar, inklusive självmordsterrorism. Utvecklingsmönster i hjärnan som är unika för tonårstiden gör den till en ideal period för att rekrytera nya självmordsterrorister, exponera dem för religiös ideologi och få dem att delta i högriskbeteenden.^[24]

redigera Fattigdom och ojämlikhet

Enligt ekonomisk teori borde risken för politiskt våld tillta när utbildningsnivåer, per capita inkomster och tillväxt minskar. Det beror på att alternativkostnaden för att begå terrorhandlingar minskar; det en fattig terrorist ger upp är mindre värt än vad en rik riskerar förlora. En omfattande forskning har dock undersökt om internationell terrorism kan ha sin grund i fattigdom eller ekonomisk ojämlikhet. Inga studier har lyckats visa detta. Internationella terrorister har ofta varit högutbildade och mycket kosmopolitiska. Etnonationalistiska ledare har ofta format sina nationalistiska ståndpunkter genom sin utbildning. Internationella terroraktioner är ofta kostsamma i förhållande till enskilda inkomster. För inhemsk terrorism skiljer sig resultaten.

redigera Etnicitet

En mycket stor del av alla terrorkonflikter omfattar någon etnisk dimension: basker - spanjorer (ETA), tamiler - singaleser (Tamilska tigrarna), araber - västeuropéer (Al Qaida, islamsk terrorism), korsikaner - fransmän (FLNC). Flera studier har visat att med större uppdelning i olika språkgrupper inom ett land, så ökar terrorismen inom landet.

redigera Självbestämmande och nationalism

En statsvetare som argumenterar för denna förklaring, istället för religion, är Robert Pape, som har studerat självmordsbombare. Pape har dock kritiserats av senare forskare. IRA och ETA är två exempel.

redigera Förtryck och bristande rättigheter

I ett stort antal av de empiriska studier som gjorts över orsakerna till terrorism framträder förtryck, autokratiskt styre och bristande rättigheter som en av de viktigaste bakgrundsfaktorerna.

redigera Statlig eller organisatorisk hjälp

En viktig anledning till att terrorism kan fortsätta är olika former av hjälp från stater, organisationer eller etniska grupper i samma land eller i andra länder. Islamiska grupper får finansiering från Saudiarabien och Iran, två exempel är den kosovoalbanska gruppen UCK och separatistgrupper i Tjetjenien. IRA fick mycket av sin finansiering från staden Boston i USA, där många irländare bosatt sig. USA har stött terrororganisationer över stora delar av jorden, till exempel grupper som Contras i Latinamerika. Syrien har stött en rad terroristgrupper. Flera studier har visat - tvärt emot vad man kan tro - att internationellt bistånd till en stat har ett samband med ett ökat antal terroristattacker från den staten.^[25]

redigera Individuella faktorer

Terrorhandlingar är nästan alltid en form av våldsbrott. Den forskning som finns sedan tidigare om våldsbrott visar att individuella psykologiska faktorer har stor betydelse. Ålder, kön, personlighet, hormonnivåer och andra faktorer spelar roll. Studier visar att terrorister nästan alltid är män, nästan alltid mellan 18-38 år och ogifta.

redigera Organisationer

Terroristorganisationer är organisationer som använder sig av våld mot civila för att uppnå politiska mål. Uttrycket "en mans terrorist är en annan mans frihetskämpe" brukar användas för att rättfärdiga terrorism. Även om en titulerad frihetskämpe med rätta kan kalla sig just "frihetskämpe", utesluter det inte att han använder sig av terrordåd för att sätta skräck i etablissemanget och befolkningen för att nå sina mål. Man kan därför göra skillnad på medel (terrordåd) och den moraliska bedömningen av utföraren utifrån hans politiska mål (terrorist eller frihetskämpe). Ett terrordåd är ett terrordåd oavsett vem som utför den.

Eftersom våld som påtryckningsmetod i politiska sammanhang är vanligt stämmer definitionen ovan in på väldigt många organisationer. Huruvida man klassar en organisation som terroristorganisation eller inte är i hög grad en subjektiv bedömning. Den som har makten har också tolkningsföreträdet. Nelson Mandela och ANC betraktades under många år som terrorister av den sydafrikanska vita regimen (se apartheid), likaså kallade de tyska nazisterna under andra världskriget medlemmarna i de olika motståndsrörelserna för terrorister.

Terrorgruppers motiv och syfte med aktionerna varierar. Den numera upplösta västtyska Röda armé-fraktionen hade som mål att genom terror medverka till en ökad statlig repression och på så sätt få arbetarklassen att mobilisera. Spanska ETA har som mål att skapa en självständig baskisk stat. Al-Qaida, har som mål att först befria den muslimska världen från icke-islamiskt inflytande för att slutligen erövra världen och skapa ett islamiskt världsomspännande kalifat.

redigera Terrorism i Sverige

redigera Svensk inhemsk terrorism

Ett historiskt bombdåd i syfte att med våld tvinga fram en politisk förändring var Amaltheadådet, ett bombattentat som begicks i Malmö hamn mot fartyget Amalthea natten mellan den 11 och 12 juli 1908. En person dödades och 23 skadades. Attentatet utfördes av tre ungsocialister, Algot Rosberg, Anton Nilson (1887-1989, i media känd som Amaltheamannen) och Alfred Stern. Attentatet kan sägas vara ett av de mest spektakulära politiska attentaten i Sveriges historia. Attentatsmännen Anton Nilson och Algot Rosberg dömdes först till döden, vilket ändrades till livstids straffarbete; Alfred Stern dömdes till livstids straffarbete. Under tiden pågick den stora hamnarbetarstrejken, och fartyget var ett logementsfartyg med brittiska strejkbrytare. Bombdådet var även en hämnd för att polisen hade beskjutit demonstrerande hamnarbetare. Natten till den 12 juli rodde Anton Nilson ut till den båt som britterna var förlagda på, Amalthea, och apterade en bomb på dess skrov. I den kraftiga explosionen dödades en person, Walter Close, och 23 andra personer skadades, varav sju fick föras till sjukhus för vård av svåra bränn- och splitterskador.^[27]

Hålet i fartyget Amaltheas skrov efter sprängningen. En person avled och 23 skadades.

Inom Sverige finns idag ingen inhemsk och aktiv gruppering som använder så mycket våld att de kan klassas som terrorister. Säkerhetspolisen anser främst två politiska grupper utgöra ett hot: vit makt-miljön och autonoma miljön.^[28] I dessa finns grupper, individer och nätverk som är beredda att använda våld, hot eller tvång för att nå politisk vinning eller hindra enskilda individer från att utöva sina grundlagsfästa fri- och rättigheter. Även om vit makt-miljön och autonoma miljön inte utgör allvarliga hot mot demokratin så hindrar de enskilda personer från att utöva sina lagstadgade fri- och rättigheter och kan också utgöra ett hot mot allmän ordning och säkerhet. Enligt Säkerhetspolisen har användningen av våld och olagliga metoder ökat de senaste åren.^[29] Exempel på en grupp i vit makt-miljön är Svenska motståndsrörelsen. Exempel på en grupp i den autonoma miljön är Antifascistisk aktion.

Enstaka terrordåd har utförts av helt andra grupper. Den libertarianske OS-bombaren, Mats Hinze greps år 1997 efter ett flertal bomber, brandattentat och bombförsök i Mellansverige. Hinzes motiv var att stoppa Stockholms planer på att ordna sommar-OS år 2004. Hinze dömdes av Svea hovrätt till sju års fängelse för allmänfarlig ödeläggelse och mordbrand. Han frisläpptes 2002 och lever idag under ett annat namn.^[30]

År 1998 bombades två kraftledningar i Jämtland av den samiska gruppen "Aktionsgruppen mot fria fjälljakten". Bombattentaten var nära med att lyckas förstöra två centrala kraftledningar. Kraftledningarna var 400 kilovolts stamledningar, och därmed två av Sveriges viktigaste ledningar. Totalt fanns vid tillfället åtta stycken stamledningar genom Sverige, varför de två ledningarna stod för en omfattande del av strömförsörjningen till södra Sverige. I brev till tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet under augusti och september 1998 tog gruppen på sig flera attentat. I hotbreven krävde gruppen att "1992 års riksdagsbeslut om att införa fri fjälljakt på småvilt måste rivas upp". Om det inte skedde, hotade aktionsgruppen med att "lamslå Sverige". De skrev vidare att "Sverige har jävlats nog med samerna – ursprungsbefolkningen i landet" och att "Svenska Kraft (...) får symbolisera utsugningen av samernas land."^[31]

redigera Internationella attacker i Sverige

Under ambassadockupationen i Stockholm 1975 intogs Västtysklands ambassad på Gärdet i Stockholm av Kommando Holger Meins en gren ur den väpnade vänsterextrema terrorgruppen Röda armé-fraktionen. Ockupanterna, bland andra Hanna Krabbe, Karl-Heinz Dellwo och Siegfried Hausner, tog ambassadpersonalen, däribland ambassadören Dietrich Stoecker, som gisslan, sammanlagt tolv personer. Ambassaden omringades av polisen och förhandlingar inleddes. Kommando Holger Meins krävde att 26 fångar ur RAF skulle släppas i Västtyskland. Den västtyske förbundskanslern Helmut Schmidt meddelade Olof Palme att man vägrade att ge efter för kraven. Terroristen Karl-Heinz Dellwo sköt då ihjäl två personer ur gisslan. På natten detonerade en laddning på ambassaden; det visade sig vara en handgranat som exploderat av misstag. Ockupationen tog slut, skadade terrorister försökte fly men omhändertogs av svensk polis. Totalt dödades fyra personer - två ambassadpersonal och två terrorister - 14 personer skadades.

redigera Islamisk terrorism och al-Qaida

År 1989 och 1991 dömdes fyra palestinier i Sverige för medverkan i en serie bombdåd i Stockholm, Köpenhamn och Amsterdam under 1985-86.^[32] Bombdåden omfattade bland annat spikbomber mot den judiska synagogan samt Northwest Airlines kontor i Köpenhamn under 1985. Två av de dömda var Abu Talb och Marten Imandi. Både Talb och Imandi dömdes till livstids fängelse. Talb misstänks även för planering av bombattentatet över Lockerbie i Skottland 1988.^[33]

Den kristne predikanten Runar Söögard hotades år 2005 av islamiska grupper efter Söögard fällt kritiska uttalanden om profeten Muhammad. Brevet adresserades till den al-Qaida-anknytna terrorledaren Abu Musab al-Zarqawi. Brevet, som var författat på arabiska, inleddes "I Guds, den barmhärtiges namn. Frid och fred över profeternas herre. Till al-Qaida i de två flodernas land. Prinsen och ledaren shejk al-Zarqwi, Gud bevare dig.". Därefter fortsatte det "För första gången händer det en stor kränkande sak från en infiltratör-pastor som heter Runar Sögaard. Han smutskastar vår profet offentligt och anklagar honom för att vara homosexuell och pedofil." Brevet till Zarqawi avlutades "Vår store shejk, vi muslimer kräver och vädjar om din hjälp eftersom du är folkets lärde man och dess styrka. Ger tillbaka vår religion dess heder och gör er plikt som Gud befaller. Att stödja Gud, ger er segern." ^[34]

Konstnären Lars Vilks har utsatts för en rad allvarliga islamiska hot och har ett pris på sitt huvud. Vilks ritade en skämtteckning där profeten Muhammads huvud hade satts på en hund, en så kallad rondellhund. På grund av detta utfärdade al-Qaida flera dödshot mot Vilks, och utfäste en belöning på 100 000 USD till "den som dödar denne otrogne brottsling". Hot riktades även mot Sverige som nation, mot svenska företag samt mot redaktören för en av de tidningar som tryckt teckningen. Efter åtskilliga andra dödshot, några tillsammans med angivelser om Vilks adress, lever konstnären under omfattande polisbeskydd. Al-Qaidas fatwa mot Vilks och Sverige innehöll bland annat följande:^[35]

Al-Qaidaledaren Abu Qaswara, som kom från Marocko, var svensk medborgare. Qaswara var uppförd på EU och FNs terrorlistor sedan december år 2006 och har beskrivits som al-Qaidas näst högste man i Irak. Abu Qaswara ansvarade för att organisera och leda Al-Qaidas aktiviteter i norra Irak.^[36] Under tiden i Sverige verkade han inom våldsbejakande islamistiska kretsar. Al-Qaswara invandrade till Sverige i mitten av 80-talet, blev svensk medborgare under 90-talet och lämnade Sverige år 2006 för att strida i Irak. Al-Qaswara har varit föremål för förundersökningar av Säpo men har inte kunnat kopplas till något brott i Sverige. Qaswara dödades hösten 2008 av amerikanska styrkor i Irak.^[37]

Ett flertal hemsidor från al-Qaida har hittats på svenska servrar. Innehållet har omfattat militära manualer för terrorverksamhet, propaganda, och blodiga bilder. Även islamska predikningar och propaganda fanns på sidorna, med uttalanden som "Det är obligatoriskt att genomföra heligt krig och strida." Enligt Marie-Hélène Boccara var sidorna de mest extremistiska som hittats på servrar i väst fram till år 2004. Sidorna låg på den svenska operatören Sprays internettjänst. Den grövsta sidan har uppgivits vara kontrollerad av al-Qaidas talesman Suleiman Abu Ghaith. Abu Ghaits pekas sedan lång tid ut som en av terrornätverkets toppmän och har på grund av rollen som talesman förlorat sitt kuwaitiska medborgarskap.^[38]

redigera Se även

• Kontraterrorism
• Våld
• Väpnad konflikt
• Asymmetrisk krigföring
• Motståndsrörelse
• Gerilla
• Lista över organisationer som har terrorismstämplats av EU
• Lista över organisationer som har terrorismstämplats av Storbritannien
• Lista över organisationer som har terrorismstämplats av USA

redigera Externa länkar

redigera Myndigheter

• FN: UN Action to Counter Terrorism
• FNs Säkerhetsråd: Counter-Terrorism Committee
• Justitiedepartementet: Bekämpning av terrorism
• Säkerhetspolitik.se: Terrorism produceras av Styrelsen för psykologiskt försvar
• Europol: Terrorism Situation Report 2008 PDF | EUs polismyndighet Europol: EU Terrorism Situation and Trend Report 2008

redigera Forskningsinstitut och databaser

• The International Institute For Strategic Studies
• Memorial Institute for the Prevention of Terrorism inkluderar databas över terrorincidenter
• Global Terrorism Database utvecklas av National Consortium for the Study of Terrorism vid University of Maryland

redigera Forskningsartiklar

• Terrorism terrorism och filosofi; Igor Primoratz i Stanford Encyclopedia of Philosophy
• The Sociology and Psychology of Terrorism PDF av Federal Research Division vid Library of Congress i USA
• The Evolution of Terrorism in 2005. A statistical assessment PDF av statsvetarna Rik Coolsaet och Teun Van de Voorde vid Universiteit Gent
• Terror, Terrorism, Terrorists PDF av sociologen Charles Tilly vid University of Columbia
• The Moral Logic and Growth of Suicide Terrorism PDF av antropologen Scott Atran vid University of Michigan
• The Strategic Logic of Suicide Terrorism PDF av statsvetaren Robert Pape vid University of Chicago
• Calculating Tragedy: Assessing The Costs of Terrorism PDF av ekonomen Bruno Frey mfl
• The Mind of the Terrorist PDF av psykiatrikern Jeff Victoroff vid University of Southern California School of Medicine
• Analysis and Evolution of the Global Jihadist Movement Propaganda PDF av Manuel Torres med flera statsvetare

redigera Media

redigera Litteratur

• Björn Kumm: Terrorismens Historia. Lund, 2003. ISBN 91-89442-51-2
• Bommi Baumann: Hur det hela började. Författarförlaget, 1976.
• Hansén/Nordqvist: Kommando Holger Mains. Ordfront, 2005.
• Igor Primoratz, red: Terrorism: The Philosophical Issues. 2004.
• Marc Sageman: Understanding Terror Networks. University of Pennsylvania Press, 2008. | förord PDF
• Noam Chomsky: 9-11. Seven Stories Press, 2001.
• Stacey Fleet et al.: Political Terrorism. Transaction Books, 1988.
• Steve Sem-Sandberg: Theres. Modernista, 2004.
• Walter Laqueur: No End to War - Terrorism in the 21st century. New York, 2003. ISBN 0-8264-1435-4

redigera Fotnoter

1. ^ a b Terrorism. Online Etymology Dictionary: "1795, in specific sense of "government intimidation during the Reign of Terror in France" (1793-July 1794), from Fr. terrorisme (1798), from L. terror".
2. ^ http://www.cdi.org/friendlyversion/printversion.cfm?documentID=1502
3. ^ http://74.125.77.132/search?q=cache:Lj2lE2S7PRgJ:www.palmecenter.se/upload/filer/ovrigt/blandadedokument2005/11-07%2520terrorism%2520all.doc+le+terreur+att+skrämmas&hl=sv&ct=clnk&cd=5&gl=se
4. ^ Terrorism 3. Encyclopædia Britannica. Hämtat 2006-08-11.
5. ^ a b c Jeffrey Record (2003). Bounding the Global War on Terrorism. ISBN 1-58487-146-6. sid 6 (sid 12 i PDF dokumentet); citerar fotnot 11: Walter Laqueur (1999). The New Terrorism: Fanaticism and the Arms of Mass Destruction. New York: Oxford University Press. sid 6. Strategic Studies Institute
6. ^ Hoffman, Bruce (1998). Inside Terrorism. Columbia University Press. ISBN 0-231-11468-0. sid 32.
7. ^ Se ipsnews.net för en diskussion om att definiera "terrorism" inom FN, med hänsyn till statsterrorism och befrielseorganisationer
8. ^ Angus Martyn (2002). The Right of Self-Defence under International Law-the Response to the Terrorist Attacks of 11 September. Australian Law and Bills Digest Group, Parliament of Australia Web Site, 12 February 2002
9. ^ Aim.org
10. ^ bpradeepnair.blogspot.com
11. ^ General Assembly of the United Nations (1999). International Convention for the Suppression of the Financing of Terrorism. Resolution 54/109 of 9 December 1999
12. ^ a b United Nations Office on Drugs and Crime: Defintions of Terrorism
13. ^ A.P. Schmid & A.J. Jongman (red.) (1988). Political Terrorism: A New Guide to Actors, Authors, Concepts, Data Bases, Theories and Literature, Royal Netherlands Academy of Arts and Sciences. sid 28. amazon
14. ^ Primoratz, Igor (2004). “What Is Terrorism?”, in Primoratz, red. (2004). Terrorism: The Philosophical Issues. Basingstoke and New York: Palgrave Macmillan, sid 15-27.
15. ^ Enligt Lagen om straff för terroristbrott (Lag 2003:148). Justitiedepartementet
16. ^ a b Vad är terrorism? säkerhetspolitik.se
17. ^ Churchill's Secret Army, Channel 4 television UK
18. ^ a b Atran, Scott (2003). Genesis of Suicide Terrorism PDF. Science, 299:1534-1539.
19. ^ a b Anderton & Carter (2004). Applying Intermediate Microeconomics to Terrorism PDF. The Journal of Economic Education, 37(4):442-58.
20. ^ I franska skrifter förekommer uttydning av TREVI som Terrorisme, Radicalisme, Extrémisme et Violence Internationale; det finns ingen officiell tolkning
21. ^ Victoroff, Jeff (2005). The Mind of the Terrorist PDF. Journal of Conflict Resolution, 49(1):3-42. DOI: 10.1177/0022002704272040
22. ^ Pape, Robert (2003). The Strategic Logic of Suicide Terrorism PDF. American Political Science Review, 97(3):1-19.
23. ^ Terrorism Knowledge Base: Keyword Search: "islamic"
24. ^ Sosis, Richard & Candace Alcorta (2005). Militants and Martyrs: Evolutionary Perspectives on Religion and Terrorism PDF. i Sagarin & Taylor (2007). Natural security: A Darwinian approach to a dangerous world. University of California Press.
25. ^ Azam, Jean-Paul & Alexandra Delacroix (2005). Aid and the Delegated Fight against Terrorism PDF. Review of Development Economics, 10(2):330-344. DOI: 10.1111/j.1467-9361.2006.00321.x.
26. ^ Nuemayer, Eric & Thomas Plûmper (2008). International Terrorism and the Clash of Civilizations. British journal of political science (submitted, 2008).
27. ^ http://sydsvenskan.se/malmo/article343315.ece
28. ^ Politisk extremism. Säkerhetspolisen. Läst 10 november 2008.
29. ^ Konfrontationer mellan miljöerna. Säkerhetspolisen. Läst 10 november 2008.
30. ^ http://www.aftonbladet.se/nyheter/article108015.ab
31. ^ Flera bombattentat mot kraftledning
32. ^ Berkshire (2005). Patterns of Global Terrorism 1985-2005: U.S. Department of State Reports with Supplementary Documents and Statistics. Part 4 - Chronolgy PDF. Berkshire Publishing Group.
33. ^ Anders Carlgren. Kartlägg Abu Talb och Lockerbie. Svenska Dagbladet, 19 oktober 2007.
34. ^ Brevet till al-Qaida
35. ^ a b c d Audio Statement from Abu Omar al-Baghdadi PDF
36. ^ Al-Qaeda in Iraq’s number two leader killed"
37. ^ Barometern.se
38. ^ Mattias Lundell. ”al-Qaidasidor gömda i Sverige”. Aftonbladet, 16 november 2004.